Socialjour

Socialjouren på Åland är ansvarig för att säkerställa akut och brådskande socialservice utanför kontorstid för individer i alla åldrar. Socialjourens huvuduppgift är att omgående bedöma och tillgodose klienters behov av trygghet, omsorg och eventuell vidare stödinsatser. Verksamheten omfattar exempelvis:

• omedelbara akuta insatser för barnskydd, t.ex. brådskande placering av barn (barnskyddslagen)
• hantering av krissituationer bland unga och stöd vid familjevåld t.ex. vid behov av skyddshem eller vid behov bedömning kring huruvida ett barn kan vara kvar i hemmet alternativt barn som vägrar åka hem/iväg.
• hjälp till vuxna, t.ex. tillfälligt boende i akuta situationer och annan nödvändig hjälp. (Dvs. brådskande utkomststöd enligt utkomststödslagen).
• socialjouren hanterar också ärenden gällande personer 65 år och äldre och det kan kräva samarbete med kommunens äldreomsorg, t.ex. behov av akut vårdplats eller hemserviceinsatser

Till socialjourens arbetsområde hör inte situationer som kan lösas inom annan dygnet runt verksamhet, eller situationer som inte kräver omedelbart ingripande, som kan lösas under kontorstid nästa dag.

Observera, till skyddshemmet på Tallbacken kan personer som är utsatta för våld i nära relation eller hot om våld i nära relation åka utan att socialjouren kontaktas. Man kan ta kontakt med Tallbacken via telefon 532 842 (24 h) eller åka direkt till Tallbacken, Matrosgatan 3 i Mariehamn.

Skillnader gentemot rikets socialjourer

Ålands har egen socialvårdslag. Finland har en mer omfattande socialvårdslagstiftning som möjliggör integration av psykiatrisk vård i socialjourens verksamhet, eftersom socialjouren på fastlandet enligt lag också ansvarar för att ”leda och samordna det första skedet av psykosocialt stöd i akuta situationer” vilket inte är fallet på Åland. En annan väsentlig skillnad är att till de olika välfärdsområdena hör både socialvård och hälso- och sjukvård medan Åland har skilda organisationer (ÅHS, KST, kommunerna)

I 35 § hälso- och sjukvårdslagen stadgas att ÅHS ansvarar för att samordna det psykosociala stödet i exceptionella krissituationer. 43 § Akutsjukvården omfattar både psykosocialt stöd och psykiatrisk vård samt ett ansvar för ÅHS att ordna dygnet runt jour. Den prehospitala akutsjukvården enligt 44 § avser bl.a. att vid behov ordna kontakt till psykosocial stödverksamhet för en patient, hans eller hennes närstående eller andra som har del i den aktuella händelsen.

I Finland är socialjouren också aktiva i akuta psykiatriska ärenden, vilket innebär att de ofta är involverade i fall av självmordsrisk, psykiatriska nödsituationer, samt omedelbar krisstöd för personer med psykisk ohälsa och i samband med suicid. Observera att Åland på detta område har avvikande lagstiftning och att det t.ex. inte är socialjouren på Ålands uppgift att lämna dödsbud.

Socialjouren på Åland kan vara inblandad i stödinsatser, men endast när dessa är av social karaktär och inte kräver omedelbar psykiatrisk expertis. T.ex. tillfälligt placera barn i det egna nätverket (med stöd av barnskyddslagen) om föräldrarna är oförmögna att ta hand om barnet.

Samordningen av psykosocialt stöd är därmed en uppgift som ålagts såväl socialvården som hälso- och sjukvården. I krissituationer innebär psykosocialt stöd att hjälpa människor på bred bas. Socialjouren kan ordna med praktisk hjälp för de grundläggande och nödvändiga behoven, såsom logi, matförsörjning och kläder. Observera att KST endast står för kostnaderna om personen är medellös.

Om behovet inte är akut kan ärendet vänta till nästa vardag. KST har samlat information om kontakt- och anmälningsskyldigheter för samarbetspartners. Det finns kontakt- och anmälningsskyldigheter både gällande vuxna och barn som ni möter i ert arbete. Informationen hittar du här.  Du kan då anhängiggöra ditt ärende hos KST genom att:

• anmäla behovet av socialvård genom KST:s e-tjänst och formuläret ”kontakt med socialvården för bedömning av stödbehovet”. Du hittar formuläret här.
• göra en barnskyddsanmälan genom KST:s e-tjänst och formuläret ”barnskyddsanmälan”. Du hittar formuläret här. 

”Om en sådan yrkesutbildad person inom (...) i sitt arbete har fått kännedom om en person vars behov av socialvård är uppenbart, ska han eller hon styra personen till att söka socialservice eller om personen samtycker till det kontakta den myndighet som ansvarar för den kommunala socialvården, så att stödbehovet kan bedömas. Om samtycke inte kan fås och personen är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, eller om ett barns bästa absolut kräver det, ska de personer som avses i 1 mom. utan dröjsmål göra en anmälan om behovet av socialvård trots sekretessbestämmelserna.”

Observera att kontakt för bedömning om servicebehov ska följa bestämmelserna i Landskapslag om socialvård § 35

Utdrag ur tillämpningsguide för landskapslag om socialvård 2020:12, Ålands landskapsregering:

29 § Socialjour

Socialjour ska ordnas utom kontorstid för att trygga brådskande och nödvändig hjälp för alla åldrar. Jouren ska organiseras så att den kan kontaktas utom kontorstid och brådskande socialservice ges enligt vad som föreskrivs i denna eller någon annan lag. Jourenheten ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens för att servicekvaliteten och klientsäkerheten ska tillgodoses. Socialjouren ska i sitt arbete samarbeta med den prehospitala akutsjukvården, hälso- och sjukvårdens jour, räddningsväsendet, polisen, alarmcentralen och vid behov med andra aktörer.

På Åland ska socialjouren verka utom kontorstid på vardagar och helger. Samordningen av socialvården inom ramen för KST-myndigheten tryggar tillgängligheten till socialvårdens personal så att dessa kan nås även utanför jourtid. Detta innebär i praktiken tillgänglighet dygnet runt till socialvården i brådskande fall.

Jourarbete förutsätter en övergripande och snabb analys av situationer, och besluten måste ofta fattas snabbt utifrån relativt knapphändig information. Socialjour handlar om att arbeta med krissituationer, vilket innebär att arbetstagarna utöver en grundläggande yrkeskompetens även måste ha tillräcklig kompetens för krisarbete. Enligt 1 mom. i paragrafen avses med socialjour ordnande av nödvändig och akut socialservice och andra stödåtgärder så att den omedelbara trygghet och omsorg som en person behöver kan erbjudas i olika sociala nöd och krissituationer oberoende av tidpunkt. Socialjouren fokuserar på barnskyddssituationer inom familjer, hanterande av krissituationer bland unga samt familjevåldssituationer vid sidan av polisens insatser. Även ensamstående vuxna utgör en klientgrupp. Socialjour ska ordnas för personer i alla åldrar och för alla klientgrupper.

I enlighet med lagens 36 § Bedömning av servicebehovet ska en anställd inom den kommunala socialvården som i sitt arbete har fått kännedom om en person som behöver socialvård, se till att personens behov av brådskande hjälp omedelbart bedöms. Omedelbar trygghet och omsorg omfattar också beviljande av utkomststöd. Även olyckor och risksituationer föranleder behov av social service oberoende av tidpunkt. Exempel på sådana situationer är eldsvådor, trafikolyckor, närståendes plötsliga död, försvinnanden, övergivna barn, att bli utsatt för brott samt omfattande krissituationer som berör ett stort antal individer. Även om socialjourens åtgärder definieras som omfattande arbete både individuellt och samhälleligt, är socialjourens klientrelationer kortvariga. Det viktigaste i socialjourens arbete är att bedöma behovet av fortsatta tjänster som klienten ska erbjudas och en smidig samordning av dem.

Till socialjourens arbetsområde hör inte situationer som kan lösas inom annan dygnet runt verksamhet, eller situationer som inte kräver omedelbart ingripande, som kan lösas under kontorstid nästa dag.

I enlighet med 12 § har alla som vistas i en kommun rätt att i brådskande fall få socialservice, så att personens rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras. I praktiken kan detta innebära t.ex. ordnande av tillfälligt boende. Enligt 21 § Boendeservice ordnas tillfälligt boende för personer som behöver kortvarig, brådskande hjälp. I enlighet med lagens 45 § Beslutsfattande och verkställighet som gäller socialvården har klienten rätt att få ett skriftligt beslut om ordnandet av socialservicen. Ett ärende som gäller brådskande åtgärder ska handläggas och beslutet ska fattas utan dröjsmål utifrån tillgängliga uppgifter, så att klientens rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras. I 2 mom. ingår en bestämmelse om att socialjouren ska samarbeta med hälso- och sjukvårdens jour, räddningsväsendet, polisen, alarmcentralen och vid behov med andra aktörer. Också 41 § om sektors– och myndighetsövergripande samarbete styr socialvården och andra aktörer att gemensamt tillhandahålla tjänster så att socialvården och vid behov de övriga förvaltningssektorernas och myndigheternas service bildar en helhet som tillgodoser klientens intressen.

ÅHS ansvarar enligt 43 § i hälso- och sjukvårdslagen för akutsjukvård, vilken även omfattar psykiatrisk vård, missbrukarvård och psykosocialt stöd. Enligt hälso- och sjukvårdslagens 44 § Den prehospitala akutsjukvården, ska ÅHS vid behov ordna kontakt till psykosocial stödverksamhet för en patient eller dennes närstående eller andra som har del i händelsen som föranlett akutsjukvården. I 25 § 2 mom. 2 punkten i socialvårdslagen om förebyggandet av psykisk ohälsa inbegriper samordning av det psykosociala stödet till individen och samhället i akuta och traumatiska situationer. Samordningen av psykosocialt stöd är en uppgift som ålagts såväl socialvården som hälso- och sjukvården. I krissituationer innebär psykosocialt stöd att hjälpa människor på bred bas. Utöver psykiskt stöd och uppgifter inom socialarbetet inbegriper stödet praktisk hjälp som säkerställer kontakterna och informationen mellan offren och deras närstående samt omsorg om de grundläggande behoven, såsom logi, matförsörjning och kläder.

I enlighet med 22 § i klientlagen har en socialvårdsmyndighet rätt att av andra myndigheter få den handräckning som den behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Se även 67 § Rätt till tillträde till bostad.

I socialvårdslagens 25 § 2 mom. 2 punkten stadgas om samordning av det psykosociala stödet till individen och samhället i akuta och traumatiska situationer. Ordnande av grundtrygghet via socialvården utgör en del av det psykosociala stödet. Socialvården ansvarar i dessa situationer för t.ex. 15 § Socialt arbete, ordnande av nödinkvartering enligt 21 § Boendeservice vilken också kan inbegripa mat och annan akut hjälp, skyddshemstjänster, barnskyddsinsatser enligt barnskyddslagen och brådskande utkomststöd enligt utkomststödslagen. Socialvården ansvarar för upprätthållandet av en socialjour enligt 29 §.