Familjevård

”Det viktigaste du kan ge ett barn är omtanke, trygghet, kärlek och tid”

Familjehemsförälder

Både ensamstående och samboende med eller utan egna biologiska barn kan bli familjehem. Det viktigaste är att det finns fysisk plats med möjlighet att ge barnet ett eget rum och att det tilltänkta familjehemmet matchar barnets behov. Det är viktigt att ni som familj kan erbjuda barnet en trygg och stabil vardag och ta hand om barnet som en del av den egna familjen. I ett inledande skede gör KST individuella bedömningar gällande bland annat familjens ekonomi och hälsa samt en kontroll av social-, brotts- och polisregister. Alla i hushållet som är 18 år fyllda behöver uppvisa ett giltigt straffregisterutdrag som är max sex månader gammalt.

När ett barn ska placeras i familjehem utreds i första hand om barnet kan placeras hos en närstående eller släkting. På samma sätt som ovan görs en bedömning om den närstående har fysiska och emotionella förutsättningar att ta emot barnet och matchar barnets behov.

För att bli familjevårdare ska du genomgå en grundläggande utbildning för familjevårdare. Även som närstående till barnet behöver familjehemmet gå en förberedande utbildning. På Åland har vi sedan 2015 använt oss av PRIDE familjehemsutbildning som har ordnats genom Rädda barnen. Från och med 2023 kommer dessa utbildningar erbjudas genom KST. Den förberedande utbildningen består av sammanlagt åtta utbildningstillfällen och ca 3-4 enskilda familjeträffar. Efter utbildningen görs en gemensam slutbedömning innan ni blir godkända som familjehem. Utbildningen är kostnadsfri. Läs mer om PRIDE-utbildningen och aktuella kursdatum under rubriken ”PRIDE familjevårdarutbildning”.

På Åland finns en förening för åländska familjehem, ”Familjehemsföreningen på Åland”. Föreningen leds av en styrelse som själva är verksamma familjevårdare. Föreningen arbetar för familjehemmen med bland annat nätverkande och skolning. Som medlem i föreningen får du möjlighet att kontinuerligt under våra medlemsträffar möta andra familjehemsföräldrar, och barnen kan få möjlighet att träffa andra placerade barn i avslappnade miljöer. Som ordinarie medlem kan du ansluta dig till föreningen om du har ett familjehemsuppdrag, eller om du genomgått den förberedande utbildning som krävs för detta. Om du inte uppfyller kriteriet för ordinarie medlemskap men ändå vill stöda vår förening är du välkommen att ansöka om understödjande medlemskap. 

Mer information finns på Facebook: Familjehemsföreningen på Åland r.f. 

familjehemsforeningen.aland@gmail.com

Ett barn kan placeras som öppenvårdsinsats, planerat omhändertagande eller brådskande placering.

Både beslutet om att ett barns eller en ungdoms omsorg ska tryggas utanför hemmet och verksamheten inom ett familjehem regleras genom lagstiftning.

Du kan läsa mer om bestämmelserna på följande

Läs mera om barnskyddslagen på Finlex webbplats

Läs mera om barnskyddslagen på Landskapsregeringens webbplats

Läs mer om familjevårdarlagen på Finlex webbplats

Läs mera om familjevårdarlagen på Landskapsregeringens webbplats

Observera att på Åland tillämpas familljevårdarlagen från år 1992, även om en ny familjevårdslag trädde i kraft i Finland år 2015. 

"Att vara familjehemsföräldrar är en gemensam resa med det placerade barnet. Ni hjälper barnet att bli flygfärdigt, och barnet hjälper er att i er själv finna de bästa föräldrarna ni kan vara för hen."

Familjehemsförälder

Som familjehem har du rätt till:

• Ett månatligt arvode för uppdraget samt en kostnadsersättning som avser täcka kostnader för barnets mat, boende, kläder, telefonkostnader etc.
• Utöver detta finns möjlighet att få ersättning för större engångsutgifter vid behov.
• Regelbunden handledning av socialarbetare men också extern handledning av professionell familjeterapeut.
• Ledighet från uppdraget minst två dygn/månad.
• Utbildning och fortbildning.
• Att på samma att vara hemma som med andra barn under 12 år. Om du vårdar ett barn under 3 år i hemmet har du även rätt att ansöka om hemvårdsstöd.

Ovanstående regleras i ett uppdragsavtal som görs upp mellan KST och familjehemmet inför placeringen.

I uppdraget som familjehem ingår följande:

• Att ge barnet skydd och omsorg.
• Att stöda barnets individuella utveckling.
• Att stöda barnets relationer till sina föräldrar och andra för barnet viktiga relationer.
• Att förbinda sig vid barnet och främja förutsägbarhet och kontinuitet i barnets liv.
• Att samarbeta inom barnets ärenden, t.ex. med KST och andra för barnet viktiga instanser.

Som familjehem har ni tystnadsplikt gentemot klienten, vilket innebär att du förbinder dig till att inte berätta åt utomstående om den enskilda eller familjens angelägenheter som du i ditt uppdrag kan få kännedom om.

Ett familjevårdaruppdrag är ofta ett långvarigt uppdrag, ibland ända tills barnet fyller 18 år. Ett placerat barn har dock rätt till eftervård ända upp till 25 års ålder, vilket innebär att ett familjehemsuppdrag vid behov också kan fortsätta efter att barnet har fyllt 18 år. Barnskyddets långsiktiga mål är att det placerade barnet ska kunna flytta hem till sin ursprungsfamilj efter en tid men detta är inte alltid möjligt. Beroende på utifrån vilket lagstöd barnet är placerat (öppenvård, omhändertagande eller brådskande placering) kan processen inför en flytt till familjehemmet se olika ut. Målet är att familjehemmet och barnet ska träffas och påbörja processen att lära känna varandra i lugn takt innan barnet flyttar in. Detta är dock inte alltid möjligt beroende på barnets ålder eller om placeringen sker brådskande. Inför placeringen får familjehemmet den information som bedöms vara nödvändig för att kunna ta emot barnet i sitt hem.

Om jag/vi tar emot ett placerat barn, kommer barnet alltid att bo kvar hos oss då?

Det går sällan eller i princip aldrig att säga hur länge ett barn kommer att bo kvar i ett familjehem vid en placering. Enligt barnskyddslagen ska man alltid sträva efter en återförening mellan barn och föräldrar och en utvärdering gällande behovet av fortsatt omhändertagande görs årligen. Föräldrar har även rätt att begära att ett omhändertagande ska avslutas och då behöver KST utreda möjligheterna till detta. I samband med detta är det flera faktorer som påverkar; barnets egen åsikt, hur situationen i hemmet ser ut jämfört med före barnet blev placerat och hur länge barnet har bott i familjehemmet och därmed knutit an till dem. Majoriteten av våra placeringar är dock långvariga och innan placeringen har KST gjort en bedömning huruvida det rör sig om en långvarig eller kortvarig placering. Ett placerat barn kan bo kvar i familjehemmet även efter att hen har fyllt 18 år om hen själv önskar. Det kallas då för placering i eftervård. Som familjehem förbinder du dig dock till att vid behov vara en viktig person livet ut, oavsett om barnet bor kvar eller inte.

Har jag/vi rätt till någon form av ersättning för uppdraget?

Ja, som familjehem har man rätt till ett månatligt arvode för uppdraget samt en månatlig kostnadsersättning som avser täcka barnets månatliga kostnader för mat, kläder, hygienartiklar, telefonräkning, mindre fritidsaktiviteter osv. Utöver detta ersätter vi större utgifter som tex. terminsavgifter- och utrustning för fritidsaktiviteter, receptbelagd medicin, sjukvård, glasögon, pass, en viss del av semesterresor, mm. Detta enligt KST:s servicenivå för familjevård.

Om ett barn flyttar hem till mig/oss, kommer jag då att fungera som barnets förälder? Har jag/vi rätt att bestämma allt som gäller barnet?

I samband med placering i vård utom hemmet är det allra vanligast att barnet blir omhändertaget (läs mer under fliken Lagstöd). Detta innebär att föräldrarna fortfarande är barnets vårdnadshavare men att deras beslutanderätt i barnets frågor minskar avsevärt. Vårdnadshavarna har efter ett omhändertagande endast rätt att själva bestämma om barnets namn, nationalitet och religionstillhörighet. Dock involveras vårdnadshavarna i den mån det är möjligt i större beslut gällande barnet och de har rätt att framföra sin åsikt. Som familjehem har man rätt att bestämma om de vardagliga frågorna gällande barnet. Ett omhändertagande innebär att KST har rätt att besluta i större frågor om barnet, t.ex. skolgång och vaccinationer, och detta görs i samarbete med bland annat familjehemmet. Frågor kring barnet kräver således mycket samarbete mellan familjehem, KST och andra instanser.

Är familjevård samma sak som adoption?

Nej. Adoption och familjevård är två olika arrangemang för att ta hand om barn som inte kan bo med sina biologiska föräldrar. Adoption innebär en permanent juridisk överföring av föräldraansvar och en livslång familjetillhörighet. Familjevård är en tillfällig eller långsiktig vårdlösning där familjevårdarna tar hand om barnet utan att de juridiska banden med de biologiska föräldrarna bryts. Båda alternativen syftar till att ge barnen en trygg och stabil miljö, men de gör det på olika sätt och med olika långsiktiga mål. I den förberedande familjevårdarutbildningen PRIDE (läs mer under fliken PRIDE familjevårdarutbildning) behandlas inte adoptionsfrågor. Om du funderar på frågor om adoption kan du läsa mer här:  Om oss - Pelastakaa Lapset

Vad händer om jag/vi inte klarar det?

Detta är en väldigt vanlig fråga som de flesta som vill bli familjehem funderar på åtminstone någon gång före, och kanske även efter, ett uppdrag har påbörjats. Den viktigaste förutsättningen för att bli familjehem är att vara en helt vanlig familj med fysisk plats och emotionell tillgänglighet för ett eller flera barn. Ett barn som är placerat utom hemmet har alltid en historia som påverkar barnets känslor och beteende. Detta innebär att ett familjehemsuppdrag periodvis kan komma att kännas tungt och/eller svårt. Det kan också, precis som för vilka familjer som helst, uppstå oförutsedda händelser i livet som gör uppdraget tyngre. Det är då viktigt att vara ärlig och be om hjälp och stöd av KST eftersom detta finns att tillgå. Bland annat önskar vi att ni som familjehem tar emot regelbunden handledning med extern handledare, det finns också möjlighet till extra handledning vid behov. Vi erbjuder även avlastning och vid behov utökad avlastning. Den största skyddsfaktorn för att en placering ska hålla över tid är kvalitet och stabilitet i relationerna mellan barnet och familjevårdarna. Vi arbetar därför på matchning mellan barn och familjevårdare, stöd och utbildning samt bra relation mellan socialarbetare och familjehem.

Kommer barnet att fortsätta träffa sina biologiska föräldrar och syskon?

Ja, det är nästan alltid barnets bästa att ha ett fungerande umgänge med sin biologiska familj och andra för barnet viktiga personer. Detta så länge barnet själv önskar ha kontakt och träffas. KST upprättar och planerar umgänget. Hur umgänget sker kan se olika ut; vissa har umgänge hemma hos de biologiska föräldrarna, andra träffas och gör aktiviteter tillsammans. Om det finns oro över föräldrarnas förmåga eller annan oro vid ett umgänge så ordnas umgänget med stöttning av personal från KST. Det allra bästa för barnet är om familjehemmet och den biologiska familjen kan ha ett gott samarbete.

Vad har jag för rättigheter gällande barnbidrag och ledighet med barn?

Som familjehem har man rätt att erhålla det månatliga barnbidraget eftersom det är ni som familjehem som står för barnets vardagliga utgifter. Man har även rätt att erhålla hemvårdsstöd från sin hemkommun om barnet är under tre år och vårdas hemma. Om familjevårdaren inte kan förvärvsarbeta till följd av det placerade barnets låga ålder och att det inte är ändamålsenligt att ansöka om barnomsorgsplats (ännu) betalas ett arvode utifrån enskild bedömning beroende av situationen i familjen. Vidare har man rätt att vara hemma för vård av sjukt barn vid sjukdom hos barnet.

Får man ta med sig barnet på resa utomlands?

Ja, som familjehem har man rätt att ta med sig barnet på utlandssemester. Man har även rätt att skaffa pass till barnet. 

”När du låter ett barn ta del av din vardag kan du förändra dennes värld”

Familjehemsförälder

Utgångspunkten för barnskyddets familjevård är barnets rätt till familj. Barnet har rätt till en väl förberedd familj och familjen har rätt till utbildning. Att bli familjevårdare är ett stort beslut som kräver tillräcklig förberedelse och ett steg i denna förberedelse är PRIDE familjevårdarutbildning. Förberedande familjevårdarutbildning enligt PRIDE-modellen har förekommit i Finland sedan 1995 och på Åland sedan 2015. Utbildningen är uppbyggd av föreningen Pesäpuu rf i Finland, som sedan start har utbildat över 600 familjevårdare runtom i Finland.

PRIDE-familjevårdarutbildning är en process som pågår under ca sex månader och innefattar nio gemensamma kurstillfällen, hembesök, individuella kursuppgifter och slutbedömning. Syftet med utbildningen är att ge deltagarna en förståelse för vad ett familjehemsuppdrag innebär men även att ge deltagarna information, kunskap och verktyg som förberedelse för att kunna ta emot ett placerat barn. Utgångspunkten är anknytningsbaserat föräldraskap och interaktion och kurstillfällena omfattar föreläsningar, övningar och diskussioner där självreflektion är en viktig bit.

"PRIDE kursen är en bra erfarenhet för att hitta rätt verktyg till att hjälpa barnet hitta vingarna, och våga pröva dem"

Familjehemsförälder som deltagit i PRIDE

Utbildningen är kostnadsfri och du förbinder dig inte till något genom att delta i utbildningen.  I slutdiskussionen efter avslutad PRIDE-utbildning gör deltagande familjer gemensamt med KST upp en enskild plan för fortsättningen.

Innan du påbörjar en PRIDE familjevårdarutbildning görs ett hembesök och individuella bedömningar gällande bland annat familjens ekonomi och hälsa men även en kontroll av social-, brotts- och polisregister görs. Alla i hushållet som är 18 år fyllda behöver uppvisa ett giltigt straffregisterutdrag som är max sex månader gammalt.

Under hösten 2024 erbjuder KST en PRIDE-kurs med start 12.10. Tidtabell finnes nedan, observera att något datum kan komma att ändras vid behov. Kursen hålls i Mariehamn, exakt plats meddelas senare. Sista anmälningsdag 06.09.2024.

 

Tidtabell för PRIDE hösten 24-våren 25

Lördag 12.10 kl 10-16: Träff 1 och 2 Barnets rätt till familj – familjens rätt till utbildning Barnets rätt till varaktighet och kontinuitet – familjens rätt till stöd Hemuppgift, inlämning

Onsdag 23.10 kl 17.30 – 20.30: Träff 3 Barnets behov av anknytning Enskilda familjeträffar Hemuppgift, inlämning

Onsdag 13.11 kl 17.30 – 20.30: Träff 4 Barnets möjlighet att hantera förluster

Onsdag 4.12 kl 17.30 – 20.30: Träff 5 Barnets rätt till familjerelationer

JULPAUS

Lördag 11.1 kl 10-16: Träff 6 och 8 Barnets rätt till omsorg, fostran och trygghet Familjevårdarens ställning – i samarbete för att fullgöra barnets rättigheter Hemuppgift, inlämning

Lördag 1.2 kl 10.30 – 13: Träff 7 OBS tillsammans med kurs 2 Information och erfarenheter av familjevård Kl 11 – 13 paneldiskussion med panelgäster med erfarenhet av familjevård. Inbjudna vänner och släkt. Enskilda familjeträffar

Onsdag 19.2 kl 17.30-20.30: Träff 9 Förberedelse inför förändring, avslutande träff

 

Är du intresserad av att delta i kursen, har frågor eller önskar mer information, kontakta då

Malin Söderberg

Socialarbetare med ansvar för vård utom hemmet

Tel 018 532823

malin.soderberg@kst.ax

 

Om du funderar på att bli familjehem och vill ställa frågor eller bolla tankar med någon som har erfarenhet av uppdraget går det bra att kontakta:

Thoralf Gulbrandsen: gulbrandsenthoralf@gmail.com

Camilla Wiklund: camilla.lena.wiklund@gmail.com

Cia Rögård: ciarogard@icloud.com